Som en uppenbarelse dök denna villfarelse upp i mitt flöde nyss... 👇🏻

Jag har haft hjärtat i halsgropen å pulsen på max i tre dygn nu utan att för den delen varit i närheten av gymmet eller någon form av träning. 😱

Gymmet är det sista jag ska prioritera bort när livet har bråttom med mej, det vet jag egentligen.
Men just på senaste har jag satt rätt mycket annat framför mej själv... 😫🙄
Så får det va.
Jag tar denna veckan å breakar från mitt träningsupplägg(sorry Linda) å ser den träning som blir av som ren psykpaus å inget annat...

Dessa coolingarna fick lite uppmärksamhet i renoveringskaosen i dag åtminstone, å helgen ska vi till stugan å andas! 🙌🏻🙌🏻🙌🏻
(Å sen är det 1 vecka till semester!)

Nu ska vi kolla på The americans innan det är dags å sova igen! 😴
Puss å gonatt! 😘😘

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Orsaken till mitt oerhört nedslagna sinne å att alla problem å motgångar känns gigantiska bottnar förmodligen i hormonell obalans.
Men. De är inte mindre påtagliga för det.
Stress över trötthet.
Frustration över att inte komma vidare.
Viktpanik.
Överhängande måsten.
Rädsla för att misslyckas.
Känslan av att ha misslyckas.
Hopplöshet.
Självhat.

Jag är ledsen å bitter å villig att bara dra något gammalt över mej ge upp.

Nu gör jag sällan det. Ger upp alltså.
Men just nu undrar jag om det ens är värt å kämpa på?

Likes

Comments

Jupp.
Morronkänslan hänger i.

Det känns lite som jag gör allt vad jag förmår men ändå bara står å stampar.
Det är verkligen inte så att jag bara lutar mej tillbaka å inväntar resultat.
Tvärtom.
Jag letar lösningar. Krigar.
Funderar. Försöker.
Ändå.
Noll utdelning.

😬🤷🏼‍♀️

I dag tillåtet jag mej att slås ner å deppa.
I morron är det nya tag igen. 👊🏻👊🏻

I dag är det tisdag.
Träningsfritt för samtliga.
Familjekväll.

Vi ska grilla. 🍖🍟
Sen röjja i allt vad vi kan i vardagsrummet å tömma det sista ur köket så vi kan ta ut den fristående bänken å lägga golv.

Vi har fått vatten å avlopp i dag. 🚰🙌🏻👏🏻

Hoppas ni mår fint. 😘😘
Lämna gärna en rad å berätta någon skoj. 😇🙏🏻

Likes

Comments

Somnade på dåligt humör.
Vaknade bitter.
😫😬

Varför kan inte alla bitar falla på plats för mej?
Alltid är det något som måste krigas för å/eller prioriteras bort.
Buhu vad sur jag är.
Å fast besluten.

Jag orkar inte mer.
Det måste bli ändring!

Krigar mej igenom dagen med siktet inställt på en oplanerad kväll. 🙌🏻😅

Likes

Comments

Jag har ju som ni vet tränat regelbundet i flera år.
Å det senaste året med PT där jag gjort enorma framsteg framför allt gällande att tro på mej själv å våga öka å att jag orkar så mycket mer än jag tror.

Det är svårt att känna det själv. Men jag har märkt min utveckling på utecirkel nu gentemot i höstas då jag "klarar" en del grejer bättre.

Men. Ni vet ju hur jag ser ut.
Inte precis som någon som gör 5 pass per vecka på gymmet.
Universum är rätt hårt mot mej där kan jag tycka å ger inget gratis.

Mat är min hobby å jag älskar att äta.
Vi är en familj på 4 å tid å ork räcker inte till åt att anpassa min kosthållning särskilt även om det hade varit optimalt.
Jag äter inte socker i veckorna å har lärt mej att sluta äta när jag är mätt.
Men ändå händer inget rent utseendemässigt.

Ibland bryr jag mej inte alls.
Tänker att så länge jag är frisk å mår psykiskt bra så kan resten kvitta.

Men sen blir jag förbannad i mellanåt.
Önskar att det kunde få synas på mej hur bra jag faktiskt mår å framför allt hade jag velat trivas i alla snygga kläder jag äger å inte välja bort plagg pga av tjocka lår å fluff runt magen.

Armar å axlar är det ända parti där jag faktiskt kan se förändring.
Å det är jag glad för ändå.

Håller tummarna för att mina nya pass ger resultat sen för just nu känns det mest omotiverat att gå till gymmet trots att jag egentligen älskar det.. 😏

Likes

Comments

I ytterligare ett helt läsår har vi vecka ut å vecka trugat, tjatat, fjäskat, peppat, bråkat å gråtit över Viggos läxa.
Inte en enda gång har den gjorts spontant eller utan motstånd.
Inte en enda.
Å då har läxorna minskats mot förra året å enbart bestått av läsning.

Det är outstandig den största prövningen i vårt föräldraskap hittills.

Viggo kan läsa. Å han kan göra läxan.

Vi hjälper å stöttar å håller reda på, byter ut för tråkiga/svåra böcker, sitter med, låter honom va å gör precis allt för att det ska bli en lättsam stund å att Viggo ska känna att han behärskar å klarat uppgifterna.
Vi har turats om. Gjort upp planer för hur det ska bli gjort.
Ställt krav. Minskat förväntningar.
Bytt tidpunkt å dagar.
Ja. Allt vi kunnat komma på.

Ändå.
Aldrig smidigt som sagt.
Å det är så sorgligt.
Å ganska hopplöst inför högre klasser å mer läxor.

Det stundande sommarlovet känns som en välkommen befrielse från vår familjs absolut största konflikt-trigger(maten ligger såååå i lä nu...)

Älskade unge.

Någon som har haft liknande dilemman?
Har ni några läxknep?

Likes

Comments

Den här emojin: 🤦🏼‍♀️🤦🏼‍♀️
Det är jag i dag.

Bekymmersrynkan är enorm dessutom.
😫

Anledningen stavas vardagsgnäll.
Det börjar redan på morronen å gnälls som saker å forsätter från hämtningen å framåt.
Det är skor som absolut inte går å användas, jag som lovat kompislek på träningskväll(or not!), läxor som är för svåra,mat som är äcklig å ja, never ending story helt enkelt. 😩😫
Suck. 😵
Jag brukar faktiskt klara å låta det mesta rinna av mej men ibland blir jag så lack å avundsjuk på Martin som slipper 80% av detta fenomen på vardagarna så jag blir lika gnällig jag. 😬

Nu har jag dock paus.

Från barnens gnäll i allafall.
Mitt eget mentala gnäll har inte avlägsnat sej än.
🤦🏼‍♀️🙈

Martin anmälde sej ganska oväntat som frivillig chaffis in till pingisen(kan ha något å göra med att jag hade en rom å hämta upp. 😍) så jag ställde om å ska uteträna här i Asarum i stället för på gymmet i stan(nån mer som vill? 18.30, stenbacka!).
Ska bli skönt att anstränga sej lite efter två träningsfria dagar. 😅

Sen har Martin lovat mej att vi ska se WD å inte fotboll så det ser jag fram emot. 🙌🏻

Tur jag lärt mej vila ordentligt numera så man kan bouncea tillbaka från sånna här dagar fort! 😇🙏🏻

Likes

Comments

Jupp.
Jag är ju en av de där med psykisk ohälsa.
Kraven på mej själv har alltid varit min största faktor å de eskalerade när Viggo föddes å ångesten likaså.

Jag har förändrats å vuxit något extremt som människa sedan jag faktiskt bestämde mej att söka hjälp. (Vad har det gått nu? 2 år?)
Innan dess bagatelliserade jag det mesta av mina bekymmer.
Ansåg mej svag å att jag borde rycka upp mej.
Klara det alla andra klarar. Sluta misslyckas med att leva i det livsviktiga nuet osv...

Jag mår på det stora hela fenomenalt bra nu i jämförelse.
Men den lever än.
Ångesten.

Den som får mej att må illa.
Tvivla.
Bli ledsen.
Förminska mej själv.
Ge upp.
Förtränga.

Det är aptråkigt att läsa om ångest.
Men jag kan lova det är värre att leva med någon som är drabbad å att ha skiten flåsande i nacken.

Det är inget konstant tillstånd längre tack å lov.
Men titt som tätt dyker den upp.
Utan "anledning" å gör att att saker jag vanligtvis klarar blir supersvåra.
Å så känner jag mej ensam å usel å cirkeln börjar snurra.

Vad vill jag säga med det här egentligen?
Ingen aning.
Mer än att liksom belysa att jag inte alltid mår sådär prima trots att mitt liv är det..

Å ja, visa att det finns både ock liksom...

Tack för du orkade läsa.. 😍

Likes

Comments

Måndag innebär benpass.
Tungt i dag efter löpningen i går.
Jag måste verkligen springa mer alltså.
Så kroppen vänjer sej. 😬😅


Dagens träningslinnes mantra behövs faktiskt mer i livet utanför träningen just nu dock...

Det hade varit tacksamt med lite flyt nån ynka gång tycker jag.
Men nix.
Inget kommer sannerligen gratis.
😏
Tror jag måste skifta strategi.
Har ett par idéer.
Får se hur de kan genomföras...
🤔

På något sätt ska jag lyckas med mina mål.
Det finns inget annat! 👊🏻👊🏻

Nu ska jag hälla på en skvätt kaffe å sen dyka ner i nästa bok med gott samvete. 😀

Puss så länge! 😘

Likes

Comments

Nu är det nerförsbacke. 😅😎

Ha en bra dag. 😘

Berätta gärna något kul å peppa mej lite i ångestbubblan! 😇

Likes

Comments